Legenden om det lilla benet 16.6.2016

ETT SCENVERK OCH ETT LANDSKAP – MÄNNISKANS LÅNGA HISTORIA

Esitykset

16.6.2016

Plats

Sibeliusmuseum, Turku.
JUDARNA OCH ARABERNA BERÄTTAR LEGENDEN OM ETT LITET BEN. BENET ÄR LITET SOM EN MANDEL. DET LILLA BENET. DET HÄR BENET GÅR INTE ATT FÖRSTÖRA.

Första delen av “Legenden om det lilla benet”-produktionen visas på Åbo universitets Aboagora-symposium på Sibeliusmuseet i Åbo 16.6.2016. Verket uppstod under Tredje rummet-teaterns workshop i juni 2016 och utgör en introduktion till ett helhetsverk, som genomförs etappvis 2016−2017. Det bygger på flera självständiga delar, där två regissörer och en ljuddesigner arbetar med uppträdarna, som består av skådespelare och dansare. Det slutliga scenverket blir färdigt i februari 2018. Verkets utgångspunkt och arbetssätt är experimentella.

Vilket litet ben?
Den judiska och arabiska kulturen är förknippad med en gammal föreställning eller legend om ett litet ben i ryggraden, som inom sig döljer människans jag som en kod eller gåta. Det här lilla benet är materia, en del av vårt skelett, och oförstörbart. Enligt legenden kan en människa ur det här benet återskapas sådan som hon en gång levde och var. På hebreiska heter benet luz, på arabiska ajbu adh-dhanab.
Vad hos mig skulle bevara den mänskliga gnistan i mig under förhållanden som inriktar sig på att utplåna mig?

Luz är en människas upplevelse av det som hos henne kanske var unikt, det som var mest hon själv, där hon förverkligades som människa. Det är en individuell Big Bang, en urexplosion.
Det mytiska begreppet kan jämställas med evolutionsgenetisk och paleontologisk kunskap: en enstaka bit ben kan innehålla oförstörbart dna från en människa som levt för länge sedan.

Hur ser det släktträd ut som ligger bakom mig? Människans långa historia, en resa in i en djup tid.

Den italienske filosofen Giorgio Agambens politiska idéer består av begreppet homo sacer – ”den heliga människan”. Det innebär en laglös, utesluten människa. En människa utan medborgarstatus och således utan en medborgares rättigheter. Medborgarstatusen har berövats henne eller så har hon aldrig haft någon. Med en sådan person kan man göra vad som helst, utan att ställas till svars för det. Hon kan till exempel dödas. Hon kan ha en slavs ställning. Hon kan ses som brottsling. Hon kan vara en flykting eller en invandrare. Enligt Agamben återstår för en sådan här person endast ”ett rent liv”, utan några rättigheter. Även djur ingår i den här kategorin, de uteslutna.Giorgio Agambens politiska filosofi har gett verket och arbetsgruppens arbete en utgångspunkt och en begreppsmässig grund.

Efter föreställningen följer forskaren Patrik Hagmans föreläsning om Giorgio Agambens idéer (Åbo Akademi).

Skådespelare

Antti Autio

Raimo Karppinen

Hannes Mikkelsson

Maria Leivonen

Ilkka Uolevi

Kristina Vahvaselkä

Tuula Väänänen

Patrik Hagman (luento)

Arbetsgrupp

Seppo Parkkinen, manusförfattare | Susanna Airaksinen & Juha Malmivaara, regi | Kari Mäkiranta, musik | Johanna Puuperä, tonsättning | Robert Seger, fotografi |