Berg Heil! – Nietzscheanska vandringssånger är till sina utgångspunkter ett dokumentärt verk för scenen. Det berättar om en bror och en syster, om två mycket olika människor, om deras samhörighet, separation, beroende, om motstridiga känslor, viljornas kamp, bedrägeri.

Skådespelet skapar ett perspektiv på diskussionen kring rasism, nationalism och extrema rörelser i dag. Scenen utgörs av Europa och ett koloniserat sydamerikanskt land.
I slutet av 1880-talet beger sig Elisabeth Nietzsche till Paraguay, till Sydamerika, för att grunda en ny koloni som baserar sig på en antisemitisk ideologi. Under samma år lever hennes bror, filosofen Friedrich Nietzsche som landsflykting i Torino, Italien, och hinner slutföra tre verk under loppet av ett år. På vintern 1889 insjuknar Friedrich obotligt. Vid samma tid, då koloniprojektet redan är i stora svårigheter, dör Elisabeths make. Elisabeth besluter sig för att återvända till Europa för att sköta sin sjuka bror och ta hand om hans litterära kvarlåtenskap…Perspektivet på historien är sinnligt; det närmar sig historien genom olika sinnen.

Utgångspunkten är Friedrich Nietzsches tankar om kroppsligheten och sinnena, samt om individen, som han placerar i ett motsatsförhållande till de nationalistiska och kristna idealen. Berg Heil! är bergsbestigarnas hälsningsrop i Alperna. Vandrande och bergsbestigning är reella företeelser som är knutna till personerna, men de är också en metafor: När vi tänker är vi bergsbestigare.