Engelska Mary Wollstonecraft var en av de första feministiska tänkarna, den franske katolske prästen Henri Gregoire en av de första antirasisterna och motståndarna till slaveriet. Wollstonecrafts mest kända verk är A Vindication of the Rights of Woman. Den revolutionärt och republikanskt sinnade Gregoire verkade kraftfullt så att lagen om avskaffande av slaveriet trädde i kraft i Frankrike 1793. Wollstonecraft och Gregoire var samtida under slutet av 1700-talet men träffade aldrig varandra.

I början av pjäsen beger sig Maria, en ung kvinna som lever i nuet, på en fiktiv resa i historien men får Zakarias Mieskonen som sällskap. Han är soldat och organist, och har sin rötter i Finlands krig 1809. Zakarias villl veta hur alltsammans anknyter till Finland och dess öde i omvälvningarna av Europa. Till en början hamnar de i det sena 1700-talets London där Mary Wollstonecraft föder sitt andra barn. Efter förlossningen insjuknar Mary i blodförgiftning och lever bara ytterligare två veckor. Under den tiden berättar och lever hon sitt liv på nytt, med sin tjänsteflicka Marguerite som åhörare.

Andra akten är lokaliserad till franska landsbygden året 1794. Emily, som flytt från ön Saint-Domingue mitt under ett slavuppror, träffar Henri Gregoire i den lilla byn La Croix där Gregoire håller julnattsmässa. I mötet mellan Emily och Gregoire uppstår en viljornas kamp. Gregoire vistas i den tomma kyrkan med Jacques, klockringaren och Madeleine, som tillverkar träskor med sin man, som grannar. Detta, liksom också pjäsens första akt, syftar till att från olika håll exponera frågor om jämlikhet och vårt förhållande till upplysningstraditionen.

I den tredje scenen vandrar Maria och Zakarias österut med en stor armé och i ljuset av Zakarias erfarenheter reflekterar de över Finland under den här tiden.
Skådespelet handlar också om vårt förhållande till historien, till det sätt på vilket vi uppfattar historien eller vad så kallad mikrohistoria innebär – individens perspektiv, detaljernas beviskraft.